Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Källkritik

Hej!

HÄR är en länk till de källor jag använt för att komplettera texterna i min hemsida. Jag tänkte att det var bra att också vara lite källkritisk och granska dessa källor lite djupare.

Bilder

Jag valde att enbart använda mig av bilder tagna av mig själv alternativt min familj eller kompisar vars bilder jag fått tillåtelse till fri användning av. Detta dels för enkelhetens skull, men också för att jag inte kände att det behövdes andra bilder då jag enkelt kunde göra allt jag behövde bilder på själv.

Literatur

Stora Stretchboken – Kristian Berg (2004, Fitnessförlaget)

På baksidan går det att läsa följande; ”Kristian Berg är utbildad naprapat och driver en egen klinik i Stockholm. Han arbetar även som rektor vid Personal Training School och som lärare i anatomi och muskelträning vid Naprapathögskolan. Kristian föreläser kontinuerligt om träning och stretching, både i Sverige och utomlands”. 

Att denna text finns där ökar trovärdigheten och gör att källan framstår som mycket pålitlig. Att den är utgiven av ett förlag som specialiserar sig på fitness ökar dess trovärdighet eftersom de vet vad de håller på med och skulle inte publicera en dålig eller felaktig bok.

Löpträning – Ingmarie Nilsson (2011, ICA Bokförlag, Forma Books AB)

Denna bok var av en mer personlig karaktär och agerade mest som komplement för mig när jag ville dubbelkolla någonting som jag var 99% säger på. Dock står även detta på baksidan, något som ökar bokens trovärdighet och gör den mer pålitlig; ”Ingmarie Nilsson har över 20 års erfarenhet av löpning och den är fortfarande en viktig del av hennes liv. Under 1990-taler tävlade hon på elitnivå med seger i bland annat Stockholm Maraton, Tjejmilen och Finnkampen”. 

Den var som sagt av en mer personlig karaktär, men med tanke på hennes erfarenhet är den ändå betraktad som en mycket pålitlig källa.

Stretcha dig i form – Håkan Jörgensen & Sara Johansson (2003, Fitnessförlaget)

Även denna bok är utgiven av Fitnessförlaget, vilket ökar dess trovärdighet som nämnts ovan. På baksidan kan man läsa; ”Håkan Jörgensen har studerat vid idrottshögskolan i Stockholm. Han är författare till böckerna Säker dykning och Gå, jogga, löp. Sara Johansson är utbildad naprapat på Naprapathögskolan i Stockholm. Hon är även utbildad idrottsledare.

Detta gör, likt som för de andra källorna, att bokens trovärdighet ökar och gör den till en mycket pålitlig källa.

Muskeln i fokus – Christian Carlsson (2006, SISU Idrottsböcker)

Även för denna bok spelade förlaget en stor roll i första valet. Den är utgiven av SISU Idrottsböcker genom ett samarbete mellan dem och tidningen Idrott & kunskap, och är baserad på intervjuer gjorda av Christian Carlsson, chefredaktör på Idrott & Kunskap. Att så pass många experter inom olika områden intervjuats gör boken mycket pålitlig. Det gör att alla områden och delar av boken har skrivits under konsultation av experter inom det området, något som gör den mycket trovärdig och lämplig som källa.

Tidningen Runner’s World – (April-numret 2012)

Denna källa togs med för att den damp ner i brevlådan samma dag som jag planerat att göra den träningsplanering som lades upp i hemsidan (en modifierad version av min egna) och den hade texten ”Special! Träna inför halvmaran” skriven stort över förstasidan. Jag använde mig av deras träningsplanering som inspiration, samt kompletterade vissa texter med små detaljer jag fann inne i tidningen. Det är lätt att vara kritisk mot en tidning som källa eftersom det inte framgår hur pass kunniga de är inom området, Det som kan sägas om just denna tidning är att om det varit en felaktig och opålitlig tidning hade den inte gått runt och därför inte funnits ute särskilt länge. Därför kan man dra slutsatsen att det är en relativt pålitlig källa.

Länkar

Här är det viktigt att man är källkritisk eftersom vem som helst kan skapa en hemsida och skriva vad som helst på den. Därför har ingen Internetsida använts som ensam källa till någonting utan har enbart använts som komplement till böckerna, trots att det framstår som en pålitlig källa kan man aldrig vara helt säker.

1. http://www.löparknä.org/Loparknae.htm

2. http://www.benhinneinflammation.se/

3. http://www.hälsporre.net/vad-ar-halsporre/

3.1 http://www.hälsporre.net/symptom/

Ovanstående källor användes för att komplettera om vanliga löparskador och kan anses som pålitliga källor. Den första kan anses som pålitlig eftersom det nämns en adress, en praktik och en välutbildad kontaktperson vid namn på hemsidan. Den är designad för att ge information till patienter på ovan nämnda klinik. Det är också en .org-adress vilket indikerar att den hör till en organisation.

Källa nummer 2 var jag först tveksam till eftersom det är en .se-adress (som vem som helst kan skaffa), men dess pålitlighet ökades genom att också de nämner så väl en adress som en kiropraktik och en legitimerad kiropraktor och sjukgymnast vid namn.

Källa 3 och 3.1 var även de pålitligt då de nämner en legitimerad naprapat, telefonnummer och adresser samt anger att de ”är medlemmar i Svenska Naprapatförbundet”.

http://iform.se/files/bonnier-ifo/attachments/IFO_Loeb_SV_1.pdf

Ovanstående källa är ett utdrag från boken ”Löparens nya handbok” och hämtades från tidningen iForm, som är en välkänd och populär tidning. Den är även utgiven av deras förlag vilket ökar dess pålitlighet som källa. Under ”Innehåll” står även de olika författarna och deras kvalifikationer listade, vilket ökar dess trovärdighet avsevärt.

http://www.uu.se/press/pressmeddelanden/pressmeddelande-visning/?id=2893&area=&typ=pm&na=disputation&lang=sv

Ovanstående källa användes som komplement till mina texter om kost och kan anses som pålitlig eftersom den publicerats på Uppsala Universitets hemsida, anger forskarens namn samt kontaktinformation. Det negativa med denna källa är att den skrevs för sex år sedan, vilket kan göra den inaktuell. Därför användes inte enbart denna källa utan den kompletterade det jag redan hade om ämnet och stärkte dem som källor.

Bloggar

http://mirandakvist.se/

http://blog.svd.se/maratonbloggen/

Jag har även valt att källhänvisa till två bloggar som jag följt slaviskt genom arbetets gång. Anledningen till att jag valde att ha med dem i min källhänvisning är för att de har inspirerat mig och under tidens gång har jag hittat mycket tips hos dem. Jag hittade exempelvis min pulsklocka Garmin Forerunner 305 hos Miranda Kvist första gången, och har inspirerats till flera av de motivationstips jag använde mig av i hemsidan från Petra Månström.

Dessa har inte heller använts som ensamma källor till någonting eftersom de är väldigt personliga och vinklade källor, utan de har (som de flesta källor) kompletterat varandra och agerat inspirationskälla.

Jag hade även en mail-intervju med Miranda Kvist, för att få svar på lite djupare frågor, och även den intervjun måste anses lite vinklad och personlig men kan ändå användas för att stärka andra källor. Miranda är inte utbildad inom någonting som har med idrott och hälsa att göra, vilket måste anses som kritik till källan. Dock vägs det upp genom hennes många år av erfarenhet samt det faktum att hon numera föreläser om sin löpning samt att hon driver en stor och känd löparblogg.

Föreläsningar

30 mil i löparskor – Miranda Kvist och Susanne Dalsätt (22/9-11)

Från muffins till marathon & från noll till hundra – Miranda Kvist och Susanne Dalsätt (8/6 -11)

Sist men inte minst använde jag mig också av de två ovanstående föreläsningarna jag har varit på. Deras styrka ligger i deras personliga erfarenheter med löpträning så väl som det faktum att Susanne också jobbar som kostrådgivare och personlig tränare. De kompletterade varandra väldigt bra och fungerade som en bra grund till mitt projektarbete genom deras inspirerande föreläsning samt frågestund, något som stärker dem som källor.

Jag hoppas att detta ger lite klarhet i samt motiverar mina val av källor!

– Freja

Hej!

Jag har funderat lite kring projektutställningen nu och kommit fram till vad jag vill inkludera. Självklart ska hemsidan vara med, och det enklaste sättet att visa den på är att ställa upp datorn och låta besökarna kolla igenom den själva (men självklart finns jag där om de har frågor).

Utöver det finns det inte jättemycket att visa upp eftersom hemsidan är min slutprodukt. Dock tänkte jag, för att göra utställningen lite roligare och mer attraktiv, även sätta upp nummerlappen, medaljen och loppets T-shirt på skärmen bakom mig. Då syns jag förhoppningsvis lite mer.

Jag har även en fundering på huruvida jag ska sätta upp lite av sponsorkläderna på skärmen, samt lägga fram en kopia av mitt sponsorbrev, för att visa på hur jag gjorde för att söka sponsring samt vad man kan ha turen att få. Eftersom jag inte riktigt vet hur mycket plats jag kommer ha på utställningen så får vi se hur det blir med det, men det skulle vara en rolig grej att ha med!

– Freja

Hej!

Sedan senaste inlägget har jag jobbat vidare med hemsidan. Jag har nu även tagit bilder på de stretchövningar samt den utrustning jag tänker inkludera. Jag fick hjälp av min kompis Josefine Bark, som är väldigt duktig på att fotografera och bilderna blev riktigt bra. Nu håller jag på med lite ”sista minuten”-fix på de delarna av hemsidan innan de blir offentliga. Jag har även tagit bort kategorin ”Löpning året runt” för att istället inkludera den informationen under andra kategorier. Det kommer att stå om utrustning för alla årstider under ”Utrustning” och om träning för alla årstider under ”träning” istället.

När jag valde ut vilka stretchövningar jag skulle ta med kollade jag självklart på vilka muskelgrupper som tränas mest vid löpträning. De källor jag använt mig av (både böcker och hemsidor) har angett olika lämpliga stretchövningar beroende på om det är en källa specifikt riktat till löpare eller om det är en källa om stretching i allmänhet. Källor som riktar sig specifikt till löpare har använt sig av en hel del av de ‘vanliga’ stretchövningar som de flesta känner till sedan tidigare (som t.ex stående stretch av lårets framsida, sittande stretch av rumpan och stående stretch av lårets insida), som källor som handlar specifikt om stretching har fördömt och säger inte är bra för andra delar av kroppen (ofta rygg och knän). Därför har jag försökt anpassa mina övningar till båda dessa typer av källor, och också till det faktum att min målgrupp är ungdomar, och försökt hitta alternativa övningar till de som anses påverka andra delar av kroppen dåligt. Exempelvis bytta jag ut den sittande stretchen av rumpan till en liggande stretch av samma muskelgrupp, och den stående stretchen av lårets insida till en sittande. I vissa fall, som t.ex vid stretch av lårets framsida, var de övningar som angavs som bättre alternativ väldigt komplicerade och svåra att förstå, och det var svårt att få ut ordentlig stretch ur dem. För att anpassa arbetet till min målgrupp, som kanske inte har djupgående kunskaper om anatomi, valde jag därför att ta med den stående stretchen av lårets framsida trots att det finns risk att den tar ut onödig mycket kraft i ryggen om man inte gör rätt. Istället valde jag att noggrant förklara vanliga fel vid denna stretch, och också tydliggöra att den inte är bra ifall man har ryggproblem och då rekommendera att man kollar upp en alternativ övning.

Till kategorin ”Utrustning” tog jag bilder som representerade olika väder, temperaturer och årstider för att göra det så informativt och noggrant som möjligt. Jag använde även så mycket av mina sponsrade kläder som möjligt för att ge sponsorerna maximalt med exponering.

Håll utkik på http://unglopning.se/ för där händer det saker nästan varje dag!

– Freja

Hej!

På min träningsblogg finns nu en detaljerad beskrivning av loppet i helhet!

Utöver loppet har jag ägnat mig åt min hemsida den här veckan, och den börjar verkligen arta sig! Igår och idag har jag fyllt på information under ”Vanliga Löparskador”, ”Viktigt att tänka på”, ”Motivationstips” samt ”Barcelona Halvmaraton”. På söndag ska jag fota till ”Utrustning” och ”Stretching”. Jag har redan planerat vilka stretchövningar jag ska använda mig av (med hjälp av böckerna ”Stora stretchboken” samt ”stretcha dig i form” som jag lånat på biblioteket). Originaltanken var att fota dessa nere i Barcelona (för att få bra ljus och slippa snö på marken) men det visade sig att mina föräldrar inte är särskilt bra på att fotografera. Eftersom jag har kommit så pass långt med resten av arbetet ansåg jag att jag hade tid att vänta med det för att få så bra bilder som möjligt.

Ett problem som uppstod idag var att mina sidor (rubrikerna under headern på hemsidan) hamnat i fel ordning och jag hittade inget sätt att ändra det på. Efter en tids googlande visade det sig att det inte fanns någon bra funktion i WordPress för att sortera bland sidorna. De kunde enbart sorteras på datum eller titel. Då hittade jag den här hemsidan, som stött på samma problem och tipsade om ett bra tillägg! Jag laddade då ner tillägget ”My Page Order”, som han tipsat om, och det fungerade jättebra. Med hjälp av det kan man på ett enkelt sätt dra sidorna till den ordning man vill ha dem i – perfekt!

Imorgon är det fortsatt sammanställning av hemsidan som gäller!

– Freja

Hej!

Jag tänkte bara säga att nu ligger det reviderade upplagor av både projektbeskrivningen och projektplaneringen under respektive rubrik (ovanför headern)!

– Freja

WOW!

Tänkte bara visa det här;

Klicka på bilden för att komma till inlägget

– Freja

Väderproblem

Hej!

Ett problem som jag visste redan innan att jag mest troligt skulle stöta på med det här projekterbetet var problem med vädret och underlaget. Eftersom loppet är i slutet av Februari betyder det att man måste trappa upp träningen och försöka formtoppa mitt i vintern, och en svensk vinter kan ju se ut lite hur som helst.

Anledningen till att jag skriver om detta inlägg är för att det just idag, en vecka innan Barcelona Halvmaraton och den dagen jag hade planerat att ta mitt sista långpass, ser ut som en bucklig skridskobana utomhus! Det är snorhalt nästan överallt, riktigt moddigt på vissa ställen och också fullt med gigantiska vattensamlingar!

Jag har funderat lite under förmiddagen och kommit fram till att det bästa man kan göra av situationen är att byta det inplanerade långpasset mot 60 minuter spinning-pass i stället. Jag vill inte riskera någon skada så här nära inpå loppet (och jag har flertalet skräckscenarier i mitt huvud som alla slutar med att jag halkar, bryter benet och inte kan springa i Barcelona!) och spinning är grym konditionsträning samt mer skonsamt för lederna jämfört med löpträning så det blir ett ganska bra substitut.

Jag läste därför lite i en bok jag lånat på biblioteket (”Löpträning”, skriven av Ingmarie Nilsson och utgiven 2011 av Ica Bokförlag) under rubriken ”Alternativ träning”. Där finns en sektion om just spinning och cykling där det står att ”Cykling är skonsamt för bland annat lederna, ryggen och knäna eftersom du inte belastar dem på samma sätt som när du springer. Både spinning och cykling utomhus är därför ett bra komplement och alternativ till löpning” samt att ”Spinning och cykling hjälper dig också upprätthålla din kondition på ett mycket bra sätt eftersom du kan få upp din puls ganska enkelt. Att cykla i klass kan även göra att du tar i lite extra, jämfört med om du hade cyklat själv. Dessutom kan du göra det oavsett väder och årstid. Under vintertid, då många tycker det är svårt att ta sig ut, är inomhuscykling därför ett mycket bra alternativ.”

Det står även ”Komplettera gärna med stabilitetsövningar för fötter, vrister och knän eftersom de inte utsätts för samma balansutmaning som i löpning”, vilket jag tänkte försöka göra efteråt!

Det stod också att höftböjaren lätt kan bli stel efter ett spinningpass, vilket betyder att det är extra viktigt att stretcha den ordentligt efteråt!

– Freja